Diabeteskoll

Var idag hos min diabetesläkare som jag har haft i 14 år. Det är nämligen hela 14 år sen jag fick diabetes. Tiden går fort då man har roligt var det jag sa till henne. Vi pratade en hel del om hur det har varit under dessa 14 år - allt från de där dumma kommentarerna (kunskapen är på så låg nivå, så att det är skrämmande) som haglade till alla upplevelser, både bu och bä, som jag har haft. Jag har lärt mig en del genom åren, genom känningarna, höga värden, vad som får saker och ting att bli som det blir. Det som varit jobbigast är dessa provtagningar och att inte minnas om man har tagit insulin. Ja, det handlar inte om att man inte minns, utan att man gör det av en gammal vana och det går ibland så fort att man inte hinner registrera intaget.

Men, som sagt. Allt är bra - men det kunde vara bättre. Men det ska vi nu ta tag i och göra så att vissa värden sänks och få igång mig lite. När det kommer till att äta, röra sig och sköta om sig - så har jag alltid varit noga, men nu ska det skruvas åt lite hårdare. 

14 år. Under dessa år har jag långpromenerat (25 km), simmat, cyklat, rest, fött två barn, gift mig, arbetat, studerat, ätit gott, kört bil, njutit av livet och gjort sådant som jag vill. Och jag tänker att fortsätta göra sådant som jag njuter av. Diabetesen har fått hänga med, eftersom jag inte låter den styra livet.

Jag styr diabetesen.